Ledvärk

Ledvärk är ett vanligt problem som kan bero på många olika saker. Överbelastning och artros är vanliga orsaker till ledvärk. Det kan också komma i samband med kraftiga infektioner som influensa eller covid-19.

Orsaker till ledvärk

Ledvärk kan komma av många olika orsaker. Här är några exempel:

Orsaker kopplade till åldersförändringar, artros och övervikt:

  • Artros: Är en typ av åldersförändring som innebär att brosket i leden tunnas ut. Det ger svullnad och värk i perioder. 
  • Åldersförändringar: Ledbrosket blir tunnare och stelare med åldern, vilket kan leda till bristningar i brosket och att lederna gör ont. Lederna blir med åldern också känsligare för belastning.
  • Överbelastning: Gör att leden gör ont och blir svullen. Knälederna är en av de leder i kroppen som är särskilt utsatta eftersom de är centrala för att vi ska kunna röra oss effektivt, och dessutom bär upp hela vår kroppstyngd. Även andra leder kan drabbas, och om du har artros är leden extra känslig för överbelastning. 

Orsaker kopplade till infektioner:

  • Borrelia: Ledvärk kan uppkomma av en borreliainfektion, det kallas för borreliaartrit och gör att en eller flera leder svullnar upp. Vanligast är i knäleden.
  • Infektioner: Muskel- och ledvärk kan komma i samband med influensa, förkylning eller någon annan infektion som ger feber. Ledvärk vid corona (covid-19) är också vanligt, och även vissa tarminfektioner kan ge värkande leder. Den här typen av ledvärk går vanligtvis över snabbt, men kan kvarstå längre tid, upp till flera månader.
  • Reaktiv artrit: Är en ledinflammation som kommer en till två månader efter en bakterieinfektion. Infektioner som kan trigga reaktiv artrit är till exempel klamydia, yersinia, salmonella, campylobakter, shigella, clostridium difficile, borrelia, mykoplasma, förkylning, hepatit, tuberkulos och infektioner på grund av Streptokocker. Smärtan sitter oftast i knä- eller fotleder, men kan även sitta i ryggslutet. 
  • Septisk artrit: Är en varig ledinfektion som beror på att bakterier satt sig i en eller flera leder. Ofta drabbas en höft- eller knäled. Det ger symtom som kommer snabbt, och feber är vanligt. Om du har tecken på septisk artrit ska du genast söka vård.

Orsaker kopplade till reumatiska tillstånd:

  • Ankyloserande spondylit (Bechterews sjukdom): Är en inflammatorisk sjukdom som drabbar muskelfästen och leder. Typiska symtom är smärta och stelhet i nedre delen av ryggen och i bäckenet. 
  • Gikt: är en vanlig ledsjukdom som gör att en led, ofta i stortån blir varm och svullen väldigt snabbt. Leden gör ont och blir känslig för beröring. 
  • Fibromyalgi: är en sjukdom som ger värk i leder och muskler. Smärtan är diffus och flyttar runt i kroppen. Smärtan kan vara ihållande eller komma i skov.
  • Inflammatoriska systemsjukdomar: Andra sjukdomar som kan ge liknande symtom som reumatoid artrit är SLE och systemisk skleros. Om det rör sig om någon av dessa sjukdomar finns ofta även besvär från andra delar av kroppen. 
  • Reumatoid artrit: kallas även ledgångsreumatism och är en sjukdom som ger svullnad och ömhet i leder. Ofta börjar besvären i de små lederna i händer och fötter. Vid reumatoid artrit är det vanligt att smärtan är symmetrisk, det vill säga kommer i leder på båda sidor av kroppen. 
  • Pseudogikt: liknar gikt, men brukar drabba en knäled. Kan också ge besvär i andra leder, men oftast inte tålederna.
  • Psoriasisartrit: är en ledinfektion som drabbar ungefär en av fem personer med psoriasis.

Övriga orsaker:

  • Klimakteriet: I samband med att östrogenhalten sjunker under klimakteriet är ledvärk ett vanligt symtom.
  • Ledsmärta på grund av sjukdom: Om leder gör ont men inte är svullna och ömma kan ledvärken höra ihop med andra sjukdomar, till exempel depression, stress, diabetes, Crohns sjukdom eller ulcerös kolit. 

Symtom på ledvärk

Vid ledvärk känns lederna ömma, stela och ibland även svullna och varma. När du rör på leden gör det ont.

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra själv för att förebygga ledvärk, och lindra symtom:

  • Fysisk aktivitet. Att se till att röra dig regelbundet är det viktigaste du kan göra för att minska problem med ledvärk. Personer som rör sig regelbundet får mindre ont i lederna. Fysisk aktivitet stärker både leder och muskler, vilket minskar symtomen och förebygger förvärrade problem. 
  • Uppvärmning och rätt teknik. När du tränar är det viktigt att du värmer upp ordentligt och använder rätt teknik för den aktivitet du skall utföra. Det minskar risken för slitage och skador.
  • Viktnedgång. Några kilos viktnedgång har stor betydelse för att avlasta lederna. Det gäller framför allt vid ledvärk i höfter, knän och leder i fötterna. 
  • Bra skor eller skoinlägg. När du promenerar, springer, står och går är det värdefullt att ha stabila skor med bra stötdämpning. Beroende på hur du använder foten, till exempel om du sätter i utsidan av hälen först och sen rullar foten och skjuter ifrån steget med framfotens insida (pronation), eller om du gör tvärtom och skjuter ifrån med utsidan av foten (supination), kan du också behöva speciellt anpassade skor eller inlägg. Det kommer att avlasta lederna och både lindra symtom och förebygga förvärrade symtom.
  • Minska stress och oro. Problem med ledvärk blir ofta sämre om du känner dig stressad, nedstämd eller orolig och om du har svårt att sova. I perioden där arbete och andra måsten tar överhanden kan du hamna i en negativ spiral, där du gör mindre av det du mår bra av och tycker är roligt. Om du har problem med ledvärk är det extra viktigt att värna om tid för fysisk aktivitet och andra aktiviteter som du mår bra av.

Behandling vid ledvärk

Behandlingen vid ledvärk anpassas beroende på var du har ont och vad det beror på. I en del fall är det svårt att hitta orsaken till ledvärken. Rörelseövningar och fysisk aktivitet är en viktig del i behandlingen av många ledsjukdomar. Smärtstillande läkemedel är också vanligt. 

Ibland kan en operation vara nödvändig, till exempel vid artros i knän eller höftleder.

När bör jag söka vård?

Du bör söka vård om du har långvarig och återkommande värk i dina leder. Om något av följande stämmer in bör du söka vård genast:

  • om en led svullnar, och du samtidigt känner dig sjuk och får feber.
  • om du får svullnad och kraftig smärta i en större led som knäleden, armbågen, axeln eller fotleden.
  • om du har ett barn som inte vill röra en arm eller ett ben, eller inte vill stå ordentligt för att det gör ont.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vi har vårdcentraler på ett flertal orter som du kan vända dig till. Via vår app har du tillgång till digital vård när du vill och behöver.

Senast uppdaterad: 2021-06-01
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, Medicinsk Chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med