Metastaser

En cancertumör kan sprida sig till närliggande organ, vävnader eller lymfknutor, så kallad regional spridning. Men den kan också sprida sig längre bort i kroppen via lymfvätskan eller blodet och bilda så kallade fjärrmetastaser.

Det lossnar hela tiden cancerceller från primärtumören som kan spridas till andra delar av kroppen via lymfvätskan eller blodet. De allra flesta filtreras bort eller oskadliggörs, men enstaka cancerceller kan fastna i de minsta blodkärlen (kapillärerna) någonstans. Där kan de, om miljön tillåter, börja dela sig och bilda en metastas. Det är många faktorer som spelar in för att en metastas ska kunna bildas, och de allra flesta cancerceller som följt med lymfan eller blodet lyckas kroppen oskadliggöra.

De flesta former av cancer kan bilda metastaser, men vissa typer av cancer är mer benägna att göra det än andra. Faktorer som spelar in är tumörens storlek, vilken typ av cancer, var i kroppen den sitter, och vilken svårighetsgrad det rör sig om.

Metastaser kan bildas var som helst, men vissa organ är mer drabbade än andra, till exempel

• hjärna

• lever

• lungor

• lymfknutor

• skelett, drabbar ofta ryggrad, bäcken, revben eller övre delen av lår eller överarm.

Olika cancerformer följer olika mönster för hur de oftast sprids:

• Bröstcancer sprids oftast till skelettet men metastaser kan också sätta sig i levern, lungorna eller hjärnan.

• Lungcancer som sprids ger oftast upphov till metastaser i hjärna, skelett eller binjure.

• Vid tjocktarmscancer uppkommer metastaser oftast i lever eller lymfkörtlar.

• Prostatacancer ger oftast metastaser i skelettet om den sprids.

Det är vanligt att metastaser inte ger några tydliga symtom. De symtom som uppkommer varierar beroende på var i kroppen metastaserna sitter. Här är några exempel:

• Metastaser i hjärnan upptäcks vanligen efter metastaser i andra organ. De kan ge symtom som huvudvärk och sjukdomskänsla, beteendeförändringar, svaghet i armar eller ben, krampanfall, förvirring och trötthet.

• Metastaser i levern kan ge trötthet, dålig aptit, vätskeansamling i buken (ascites), gulsot, allmän sjukdomskänsla.

• Metastaser i lungorna: Små metastaser ger sällan symtom. Senare symtom är hosta, andfåddhet, infektioner och vätskeansamling i lungsäcken som kan orsaka värk i bröstkorgen och en tyngdkänsla.

• Metastaser i lymfkörtlarna kan ge svullnad. Ibland kan dottertumören blockera cirkulationen så det bildas vätskeansamlingar, lymföden.

• Metastaser i skelettet kan ge smärta, svaghet i till exempel ett ben eller en arm, att du lättare får frakturer (benbrott). Andra symtom är förhöjda kalciumvärden, som i sin tur kan ge upphov till trötthet, sjukdomskänsla, förstoppning och ökad törst. Vid mycket höga kalciumvärden förekommer även symtom som förvirring och medvetslöshet.

Valet av behandlingen påverkas av många faktorer så som

• vilken typ av cancer det rör sig om

• hur spridd cancern är, och vart den spridits

• din hälsa i övrigt.

Metastaser kan i en del fall behandlas på samma sätt som modertumören, men för att behandla metastaser kan det också behövas andra typer av insatser. Behandlingar som kan bli aktuella är till exempel:

• operation när det är möjligt

• strålning

• cytostatika, hormonbehandling eller annan läkemedelsbehandling.

Det är vanligt att behöva prova en behandling eller kombination av flera behandlingar, och anpassa den om det inte fungerar.

Sök vård om du har cancer och får symtom som du inte känner igen. Du bör också gå på de uppföljningar du blir kallad till. Det ger möjlighet att upptäcka eventuella metastaser i ett tidigt skede, även om de inte ger symtom.

Om du har cancer och tror att den har spritt sig eller att du har nya metastaser ska du vända dig till det vårdteam där du fått behandling tidigare.