Allergi
Allergi är en folksjukdom som innebär att kroppens immunförsvar har reagerat
på något som egentligen inte är farligt. Allergi mot pollen eller pälsdjur är allra
vanligast. Kvalster och olika typer av livsmedel är andra vanliga orsaker. Det
finns olika sorters behandling som kan lindra. Valet av behandling beror på
vad som orsakat den allergiska reaktionen och hur allvarliga symtomen är.
Orsaker till allergi
En allergi startar när immunförsvaret misstar sig och ser ett helt ofarligt ämne som en farlig inkräktare. Det gör att immunförsvaret startar sitt program för yttre hot och producerar antikroppar som ständigt spanar efter just detta ämne. Ämnen som framkallar allergi kallas allergener. De kan finnas i luften, så kallad luftburen allergi, eller komma i kontakt med huden, eller finnas i maten vi äter. När kroppen sedan utsätts för samma allergen igen kommer antikropparna signalera fara, och frisätta en rad substanser, bland annat histamin, som ger upphov till en allergisk reaktion och allergisymtom som rinnsnuva, kliande ögon eller utslag på huden.
Det vanligaste är att sjukdomen bryter ut i barndomen, men även vuxna kan utveckla allergier. Det är inte helt klarlagt varför vissa personer bli allergiska och andra inte. Barn som haft böjveckseksem, så kallat atopiskt eksem, har högre benägenhet att senare utveckla allergier. Risken att drabbas av allergi är också högre om genetiska föräldrar har allergi eller astma. Men ärftlighet är inte hela sanningen. Det troligaste är att både arv och miljö har betydelse.
Exempel på allergiframkallande ämnen, allergener:
Det går att bli allergisk mot nästan vad som helst, men vissa ämnen är vanligare än andra. Här är några exempel på ämnen som kan trigga allergi:
- Ämnen i luften (luftvägsallergener) till exempel pollen, kvalster, mögel, hudavlagringar från pälsdjur, exempelvis hund och katt.
- Vissa livsmedel (matallergi), till exempel jordnötter, andra nötter, gluten, soja, fisk, skaldjur, ägg och mjölk
- Gifter från insektsbett, till exempel getingar eller bin
- Läkemedel, till exempel antibiotika
- Saker du har mot huden (kontaktallergi), till exempel nickel, guld eller latex.
Symtom på allergi
Symtomen skiljer sig beroende på vad som ligger bakom allergin. Allergi kan ge symtom från luftvägarna hela vägen från näsa och bihålor ner i lungorna. Allergi kan ge symtom i ögonen, utslag på huden och problem med mage och tarm. Det finns stor spridning i hur allvarliga symtomen är, allt från milda symtom till svåra. I vissa fall kan allergi ge upphov till en livshotande reaktion som kallas allergisk chock eller anafylaxi.
Allergiutredning
Det är viktigt att utreda vad som ligger bakom en allergi, en så kallad allergiutredning, eftersom vissa typer av allergier är kända för att ge allvarligare symtom än andra. Pollen ger till exempel oftast allergisymtom som går att lindra med receptfria läkemedel. Allergi mot insektsbett eller vissa livsmedel däremot kan ge mycket allvarliga symtom.
En utredning går till så att du berättar det du själv sett, känt och funderat kring för en läkare. Till exempel vilka symtom, i vilka sammanhang du får symtom, vad du själv misstänker att du är allergisk mot. Efter det kan du få göra olika allergitest och undersökningar, till exempel blodprov eller pricktest:
- Blodprov – kan visa om du har antikroppar mot ett ämne
- Pricktest – genom att droppa en lösning av olika misstänkta ämnen på huden och rispa lite ser man om kroppen reagerar allergiskt. Det kan bli lite svullet, rött och börja klia.
Behandling vid allergi
En viktig del av behandlingen är att försöka undvika det som ger allergi, men det är inte alltid möjligt. Både pollen och insekter är svåra att undvika helt och hållet. Enstaka livsmedel går oftast att undvika, men ibland sker misstag som gör att du kan få i dig ändå.
Milda besvär kan lindras med receptfria läkemedel, till exempel allergitabletter eller nässpray med kortison. Svårare allergier behöver bedömas av sjukvården. Vissa allergier kan behandlas med en form av vaccination som kallas hyposensibilisering.
När bör jag söka vård?
Om du får symtom du inte känner igen och inte vet om det rör sig om allergi, är det bra att undersöka vad det kan vara. Likaså om du provat receptfria läkemedel men inte blivit bättre.
Sök vård akut om du börjar svullna i hals och läppar och/eller får svårt att andas.
Hur kan Doktor.se hjälpa mig?
Våra erfarna sjuksköterskor och läkare kan ge dig råd och göra en bedömning av dina symtom. Vi hjälper dig med behandling och om det behövs skriver vi ut läkemedel på recept.
Frågor och svar om allergi
Vad är allergi?
Allergi innebär att kroppens immunförsvar har reagerat på något som egentligen inte är farligt. Den allergiska reaktionen ger upphov till olika symtom som till exempel hösnuva, kliande ögon eller hudutslag.
Vad är atopisk allergi?
Är egentligen ett samlingsnamn på all allergi som har gett en reaktion i immunförsvaret som gett upphov till IgE-antikroppar. En atopiker är en person som har en ärftlig benägenhet att reagera med allergi på olika saker. Många atopiker har böjveckseksem (atopisk dermatit) i barndomen, och får senare andra allergier som pollenallergi eller allergi mot olika livsmedel.
Hur vet jag om jag har allergi?
Du kan misstänka en allergi om du får allergisymtom varje gång du utsätts för en viss sak, till exempel varje gång du träffar en katt eller varje gång du äter något speciellt. Lindriga allergisymtom som tydligt kan kopplas till en vanlig allergi behöver oftast inte utredas. Ett exempel är pollenallergi, där det är tydligt att symtomen uppstår vid pollensäsong, och de går över med vanliga allergiläkemedel. Vid svårare symtom, till exempel om du får svårt att andas, eller om det inte är helt tydligt vad symtomen beror på kan du behöva en allergiutredning.
Hur behandlas allergi?
Milda allergisymtom kan du behandla själv med receptfria läkemedel, till exempel allergitabletter eller nässpray med kortison. Svårare allergier behöver bedömas av sjukvården. Då kan du behöva läkemedel på recept att ha i beredskap om du får en allergisk reaktion.
Redaktör: | Ewa Lundborg - Doktor.se |
Publicerat datum: | 2020-02-11 |
Granskare: | Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se |
Senast granskad: | 2021-09-14 |