Blåsljud

När läkaren lyssnar på ett hjärta i ett stetoskop låter det oftast ”lub-dub”. Det är ett ljud som uppkommer när klaffarna stängs. Om du har ett blåsljud kan ”lub” eller ”dub” bytas ut mot ett ljud som låter mer som ”woosh” eller ”swish”. Blåsljud kan låta på många olika sätt och ha många olika orsaker, som kan vara helt ofarliga eller kräva behandling. 

Det finns många olika orsaker till blåsljud. Ibland uppkommer blåsljud utan att det är tecken på någon allvarlig sjukdom. Dessa blåsljud kallas för fysiologiska blåsljud. Den vanligaste orsaken till fysiologiska blåsljud är att blodet flödar för snabbt genom hjärtat, vilket kan bero på:

• ökad fysisk ansträngning
• graviditet
• en period av snabb tillväxt, till exempel i tonåren

I andra fall kan blåsljud vara tecken på medfödda sjukdomar, till exempel:

• problem med hjärtats klaffar (antingen att de läcker när de är stängda, eller att öppningen är så trång när de är öppna att blodet får svårt att passera)
• hål i de väggar som separerar hjärtats olika rum
• att blodflödet går fel väg inuti hjärtat

Sjukdomsorsakade blåsljud kan också komma senare i livet.

De kan ha orsaker som:

• feber
• överfunktion av sköldkörteln (hypertyreos)
• blodbrist (anemi)
• fel på hjärtats klaffar (att de läcker, eller att öppningen för blodet är för trång)
• att hjärtats klaffar blivit infekterade (endokardit)
• en autoimmun attack på hjärtmuskulaturen (reumatisk feber)
• hjärtsäcksinflammation (perikardit)

Blåsljud är vanligt hos nyfödda. När barnet kommer ut ur magen ska blodet börja ta en annan väg genom hjärtat, men ibland tar omställningen tid och då uppkommer ett blåsljud. Blåsljudet försvinner av sig självt när omställningen är klar. I sällsynta fall, hos ungefär ett barn av 100, beror blåsljudet på ett hjärtfel, till exempel:

• problem med hjärtats klaffar (antingen att de läcker när de är stängda, eller att öppningen är så trång när de är öppna att blodet får svårt att passera)
• hål i de väggar som separerar hjärtats olika rum
• att blodflödet går fel väg inuti hjärtat, trots att omställningen som sker efter födseln ägt rum.

Omkring 80 % av alla medfödda hjärtfel hos barn upptäcks innan barnen fylls ett, och de flesta av dessa upptäcks kort efter att barnet fötts.

Blåssljud kan förekomma tillsammans med olika symtom, beroende på vad blåssljudet beror på. Följande symtom kan uppkomma om blåsljudet beror på en underliggande hjärtsjukdom:

• central cyanos (blåaktig hud som oftast syns bäst på fingertoppar och läppar)
• andfåddhet
• bröstmärtor
• yrsel
• svimning

Blåsljud är ingenting som du hör själv. Det upptäcks oftast av en slump när en läkare lyssnar på hjärtat. Om läkaren inte själv kan avgöra ifall blåsljudet är fysiologiskt eller tecken på underliggande sjukdom, kan du bli remitterad till en hjärtspecialist för ytterligare hjärtundersökning.

Det finns ingen generell behandling för blåsljud. Utredning, behandling och fortsatta åtgärder anpassas beroende på orsaken till blåsljudet.

Om du fått veta att du eller ditt barn har ett blåsljud, bör du söka vård om något av följande inträffar:

• ökad andfåddhet 
• yrsel 
• svimningskänslor 
• blåaktig hud 

Vid svåra smärtor i bröstet eller svårigheter att andas, ska du ringa ambulans på 112.

Blåsljud på hjärtat kan inte behandlas med digital vård. Doktor.se har fysiska mottagningar på ett flertal orter som du kan vända dig till. Om du har akuta smärtor i bröstet eller får svårt att andas, ska du ringa ambulans på 112.