Diarre

Diarre eller diarré – lös och vattning avföring – är mycket vanligt. Besvären uppkommer ofta i samband med infektioner, antingen på grund av virus eller bakterier. I de flesta fall räcker det med att se till att få i sig vätska och vänta ut problemet. Långvarig diarre kan vara ett tecken på sjukdom och bör utredas.

Orsaker till diarre

Diarre är inte en sjukdom i sig, utan ett symtom. Det finns många saker som kan orsaka diarre, här är några exempel:

  • Virus. Diarre förekommer vid luftvägsinfektioner som till exempel covid-19 och influensa. Andra virusinfektioner som ger diarre är rotavirus eller vinterkräksjuka.
  • Bakterier och parasiter. Förorenat vatten eller förorenad mat kan smitta dig med bakterier eller parasiter. Det gäller inte minst vid resor, då du få en akut diarre som kallas turistdiarré. Salmonella och Clostridium difficile är bakterier som kan ge diarre. 
  • Läkemedel. Vissa läkemedel, som till exempel antibiotika, kan orsaka diarre eftersom det rubbar den naturliga miljön i tarmen. Du kan också få diarre av vissa cancerläkemedel och kosttillskott med magnesium.
  • Laktosintolerans. Vissa tål laktos i kosten sämre och kan få diarre efter att ha ätit mjölkprodukter. 
  • Fruktos. Fruktos är ett slags socker som finns naturligt i frukt och honung. Det förekommer även som sötningsmedel. Vissa personer har svårt att bryta ner fruktos och kan reagera med diarre.
  • Sötningsmedel. Sorbitol och mannitol är artificiella sötningsmedel som kan ge upphov till diarre.
  • Andra sjukdomar. Det finns flera tarmsjukdomar som kan ge diarre som symtom, bland annat Crohns sjukdom, IBS, och ulcerös kolit. Det är ovanligt att barn under tio år har dessa sjukdomar.

Symtom på diarre

Tecken på diarre är till exempel:

  • lös och vattning avföring
  • att magen gör ont eller att du får magknip
  • att du känner dig uppblåst, uppsvälld
  • att du måste gå på toaletten mer än tre gånger per dag

Diarre hos barn

Diarre hos barn kan bero på magsjuka eller att barnet reagerar på någon mat. Små barn som ammas har lös avföring som kan vara gul eller grönaktig. Det kan nästan se ut som gul diarre, men är inte vattnigt. Hos barn som ammas är det också vanligt att bajsa många gånger per dag. Barn som får tillfällig diarre behöver oftast inte vård. Det viktigaste att tänka på är att ge barnet vätska ofta och i små mängder för att förhindra uttorkning. Du kan också behöva ge vätskeersättning om diarrén är kraftig. 

Diarre kan göra barnets rumpa röd och irriterad. På blöjbarn kan du tänka på att byta blöjan när barnet bajsat så att avföringen inte irriterar huden. Du kan också smörja rumpan med en fet salva, och låta barnet ligga och lufta rumpan. 

Barn som äter vanlig mat kan göra det. Liksom för vuxna bör fullkornsprodukter undvikas de första dagarna. Ge gärna små mängder flera gånger om dagen. Du kan prova att ge blåbärssoppa, som kan ha en stoppande effekt. 

Just nu är det extra viktigt att barn som har symtom ska stanna hemma, även då symtomen är lindriga. Diarre kan vara ett tecken på covid-19.

Vad kan jag göra själv?

I de flesta fall är diarre något du kan vårda själv. Här är exempel på vad du kan göra för att motverka uttorkning och lindra besvären:

  • Vätska. Se till att du får i dig mer vätska än vanligt eftersom du förlorar vätska av vattnig diarre. Drick till exempel vatten, buljong eller juicer. Undvik kaffe och alkohol. Du kan motverka vätskebrist med vätskeersättning.
  • Mat vid diarre. Det finns vissa livsmedel som kan hjälpa till att göra avföringen fastare, som blåbär, havre och ris. Annan mat som ofta fungerar är rostat bröd, kyckling och ägg. Undvik mjölkprodukter, starkt kryddad mat, fiberrik mat och kaffe under de första dagarna.
  • Stoppande läkemedel. Vid turistdiarré eller stora problem med diarré kan du använda stoppande läkemedel för att minska besvären de första dagarna. De finns att köpa receptfritt på apotek. 

Det finns åtgärder du kan göra för att förebygga magsjuka och diarré:

  • Tvätta händerna innan du äter eller lagar mat (länka till tvätta händer)
  • Använd handsprit om du inte har tillgång till vatten
  • Se till att ditt barn får vaccin mot rotavirus. Alla barn i Sverige erbjuds vaccin mot rotavirus inom ramen för det allmänna vaccinationsprogrammet.

Behandling vid diarre

I de flesta fall går diarre över på några dagar utan behandling. Diarre som orsakas av bakterier eller parasiter kan behöva behandlas för att bli av med infektionen. 

Långvariga problem med diarre bör utredas, och behandlingen anpassas efter vad som orsakat symtomen.

När bör jag söka vård?

I de flesta fall går diarre över och du behöver inte söka vård. 

Vid diarre hos vuxen person – sök vård om något av följande stämmer:

  • Du har diarre som inte gått över efter några dagar.
  • Du har tecken på uttorkning.
  • Du har svåra smärtor i magen eller ändtarmen.
  • Du har svart eller blodig avföring.
  • Om du har diarre och hög feber (över 39 grader).

Vid diarre hos barn – sök vård om något av följande stämmer:

  • om barnet är yngre än två månader
  • om barnet har riklig diarre som inte ger med sig
  • om barnet har en kronisk sjukdom som kan göra det känsligare.

Sök vård genast om du märker att: 

  • barnet inte får i sig tillräckligt med vätska
  • barnet är slött och ointresserat av omgivningen
  • barnet visar tecken på att något gör mycket ont

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vi har erfarna sjuksköterskor och läkare som kan hjälpa dig bedöma dina symtom, ge rådgivning och behandling. Om det behövs kan vi skriva ut läkemedel på recept eller hänvisa dig vidare för en fysisk undersökning. Doktor.se har även fysiska vårdcentraler på flera orter.

Frågor och svar om diarre

Några korta frågor och svar kring diarre.

Varför får man diarre?

Tillfällig diarre kan bero på en rad olika saker, till exempel en infektion av virus, bakterier eller parasiter. Långvarig diarre kan vara ett tecken på en tarmsjukdom som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit.

Vad gör man åt diarre?

I de flesta fall går diarre över av sig själv. Det är bra att tänka på att få i sig tillräckligt med vätska och att äta mat som hjälper till att göra avföringen fastare. Läs mer under ”Vad kan jag göra själv?”.

Senast uppdaterad: 2020-07-14
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Patientavgift 0 kronor
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med