Förmaksflimmer

Förmaksflimmer är en oregelbunden hjärtrytm som uppkommer när den elektriska aktiviteten i hjärtats förmak inte fungerar som den ska. Förmaksflimmer kan ge symtom som hjärtklappning, andfåddhet och trötthet. Sjukdomen ökar också risken för stroke. Det finns behandling mot förmaksflimmer samt förebyggande behandling som minskar risken för stroke.

Vad är förmaksflimmer?

Förmaksflimmer innebär att hjärtats förmak har fått störningar i sin elektriska aktivitet. Detta leder till att hjärtat slår i en oregelbunden rytm. Hjärtat fungerar då inte lika bra, och det kan leda till att du blir andfådd och trött. Den onormala hjärtrytmen ökar också risken för att det ska bildas en blodpropp i hjärtat, som i värsta fall kan följa med blodet till hjärnan och orsaka en stroke. Läkaren kan se om du har förmaksflimmer på ditt EKG.

Det finns olika typer av förmaksflimmer:

  • Paroxysmalt förmaksflimmer är när den oregelbundna hjärtrytmen kommer och går. Sådant förmaksflimmer går oftast över av sig självt inom några minuter eller timmar, men ibland kan det sitta i längre och då kan du behöva behandling för att hjärtat ska återgå till sin vanliga rytm.
  • Persistent förmaksflimmer är när den oregelbundna hjärtrytmen inte går över av sig själv. Då måste du få behandling för att komma tillbaka till din vanliga hjärtrytm.
  • Permanent förmaksflimmer är förmaksflimmer som inte går att behandla så att du får normal hjärtrytm. Det finns dock annan behandling som kan lindra dina symtom.

Orsak till förmaksflimmer

Hjärtat består av fyra rum: höger förmak, höger kammare, vänster förmak och vänster kammare. När blodet har syresatts av lungorna och ska pumpas ut i kroppen kommer det först till vänster förmak och sedan till vänster kammare. Från vänster kammare skjuts det sedan ut i stora kroppspulsådern, när hjärtat drar ihop sig. I vanliga fall löper elektricitet genom hjärtat på ett sätt som gör att hjärtats olika delar drar ihop sig på ett synkroniserat och effektivt vis. I förmaksflimmer är den elektriska aktiviteten i förmaken störd, vilket gör hjärtrytmen oregelbunden, och att hjärtat pumpar sämre. Förmaksflimmer orsakas ofta av hjärt-kärl-sjukdomar som:

  • högt blodtryck 
  • hjärtattack eller kärlkramp
  • skador på hjärtats klaffar
  • hjärtsvikt
  • medfödda hjärtfel

Även andra sjukdomar än de som uppkommer i hjärtat kan ge upphov till förmaksflimmer. Exempel på sådana är:

  • störningar i sköldkörteln
  • alkoholberoende
  • lungsjukdomar
  • diabetes
  • njursvikt

Förmaksflimmer kan också uppstå utan någon uppenbar anledning. I mellan 20 och 30 procent av alla fall hittar läkaren ingen orsak till förmaksflimret.

Symtom på förmaksflimmer

Det är inte alltid förmaksflimmer ger symtom, och många har förmaksflimmer utan att veta om det. Vissa personer med förmaksflimmer märker inte av det alls, medan andra har mycket besvär av det. Det vanligaste symtomet är hjärtklappning, och att pulsen känns oregelbunden.

Andra vanliga symtom på förmaksflimmer är:

  • trötthet
  • yrsel
  • andfåddhet
  • ont i bröstet
  • sämre kondition
  • svimning

Förmaksflimmer kan upptäckas genom EKG, och det är viktigt att symtom som kan bero på förmaksflimmer undersöks noggrant. Det gäller särskilt för personer som har högt blodtryck, vilket kan orsaka förmaksflimmer.

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra för att minska din risk för att få förmaksflimmer. Förmaksflimmer är vanligare hos personer med högt blodtryck, åderförkalkning, övervikt, diabetes och hög alkoholkonsumtion.

Du kan öka dina chanser att hålla ditt hjärta friskt om du:

  • rör på dig regelbundet
  • minskar ner på feta mjölkprodukter och fett kött
  • väljer växtbaserade oljor i stället för smör
  • äter mer frukt, grönsaker och fet fisk
  • slutar röka om du röker
  • dricker måttligt med alkohol

Behandling vid förmaksflimmer

I vissa fall behöver förmaksflimmer ingen behandling. En del personer med förmaksflimmer känner inte av det, eller har enbart korta episoder som snabbt går över av sig själv. Vid långvariga problem på grund av förmaksflimmer finns det dock flera olika behandlingsalternativ. Vilket som passar bäst beror på vilken typ av förmaksflimmer det handlar om och hur mycket besvär det ger.

  • Det finns tabletter som hjälper hjärtat att slå om till sin vanliga rytm och motverkar att förmaksflimret kommer tillbaka. Ibland behövs också tabletter för att sänka hjärtats puls. 
  • En annan behandling är elkonvertering, då hjärtat får en elstöt för att gå tillbaka till sin vanliga rytm. Inför en elkonvertering sövs du ner, så att du inte ska känna stöten.
  • Det finns också operation mot förmaksflimmer, då läkaren går in och förstör de områden som skapar de elektriska störningarna. Då bildas istället ärrvävnad, som inte har förmågan att skapa elektriskt kaos. 

Ifall förmaksflimret beror på en sjukdom, ska denna behandlas först. Utöver behandling mot själva förmaksflimret, får de flesta med förmaksflimmer även förebyggande behandling mot stroke i form av blodförtunnande läkemedel.

När bör jag söka vård?

Om du misstänker att du har förmaksflimmer ska du vända dig till din vårdcentral. Du som har förmaksflimmer bör söka vård på din vårdcentral om ditt förmaksflimmer kommer oftare, eller om du har fått värre symtom av det.  

Du ska genast ringa ambulans på 112 om du får plötsliga smärtor i bröstet eller svårt att andas.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Vid misstanke om förmaksflimmer eller förvärrade symtom av förmaksflimmer är digital vård inte lämplig.  Doktor.se har fysiska mottagningar på ett flertal orter som du kan vända dig till. Får du plötsliga smärtor i bröstet eller svårt att andas ska du genast ringa ambulans på 112.

Frågor och svar om förmaksflimmer

Några frågor och svar kring förmaksflimmer.

Vad är hjärtflimmer?

Förmaksflimmer kallas ibland för hjärtflimmer, men hjärtflimmer kan vara både förmaksflimmer och ventrikelflimmer. Förmaksflimmer ska inte förväxlas med ventrikelflimmer, som innebär att hela hjärtat har drabbats av kaosartad elektrisk aktivitet. I ventrikelflimmer kan inte hjärtat pumpa alls, och det uppstår ett hjärtstopp.

Hur känns förmaksflimmer?

Vissa personer kan känna att hjärtat slår snabbt och oregelbundet. Det kan också kännas obehagligt i bröstet, som en fladdrande känsla eller göra ont. Andra personer känner inte av sitt förmaksflimmer alls.

Varför får man förmaksflimmer?

Ofta beror på förmaksflimret på en skada på hjärtat, eller en förändring i hjärtats anatomi. Det kan vara till exempel en hjärtinfarkt, en skada på klaffarna eller en hjärtsjukdom som orsakats av högt blodtryck som ligger bakom förmaksflimret. Även sjukdomar som inte sitter i hjärtat kan orsaka förmaksflimmer indirekt, som diabetes, sköldkörtelstörningar, alkoholberoende och lungsjukdomar. I 20 till 30 procent av fallen finns ingen uppenbar orsak.

Senast uppdaterad: 2020-12-04
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med