Lunginflammation

Lunginflammation kallas inom vården för pneumoni och innebär att delar av lungorna har blivit infekterade av bakterier eller virus. Om infektionen beror på bakterier kan den behandlas med antibiotika. Sjukdomssymtomen varierar från milda till svåra. För vissa riskgrupper kan det bli nödvändigt med vård på sjukhus.

Ladda ned appen här

Orsaker till lunginflammation

Lunginflammation eller pneumoni är en infektion i lungvävnaden i en eller båda lungorna. Infektionen orsakas av mikroorganismer, oftast av bakterier eller virus som smittat via inandningsluften.

Exempel på mikroorganismer som kan orsaka lunginflammation är: 

  • Bakterier. Den vanligaste orsaken till bakteriell lunginflammation är pneumokockbakterier. En bakteriell lunginflammation kan uppstå direkt eller till följd av en förkylning eller influensa
  • Mykoplasma. Mycoplasma pneumoniae är en liten bakterie som saknar cellvägg och som kan orsaka lunginflammation. Den ger vanligen en mildare form av sjukdom med ett mer långdraget förlopp. 
  • Svamp. Lunginflammation orsakad av svamp förekommer främst hos personer med kroniska sjukdomar eller försvagat immunsystem, till exempel då en hiv-infektion gett upphov till aids.  
  • Virus. Vissa förkylnings- eller influensavirus kan orsaka lunginflammation. Exempel på virus som kan ge lunginflammation är RS-virus, Influensavirus och coronavirus. Virus är den vanligaste orsaken till lunginflammation hos barn som är yngre än fem år. 

En annan orsak till lunginflammation är att det har kommit ner något främmande i lungorna som mat, dryck, kräks eller saliv. Den typen av lunginflammation kallas för aspirationspneumoni. 

Kemisk lunginflammation förekommer också. Det är en allvarlig typ av lunginflammation som beror på att giftiga vätskor eller lösningsmedel har kommit ner i lungorna. Det kan till exempel hända om barn av misstag svalt lösningsmedel och kräks upp vätskan, som då kan spilla över i lungorna.

Få vård via vår app här!

Lunginflammation - riskgrupper

Alla kan drabbas av lunginflammation men det är två åldersgrupper som har högre risk än andra:

  • Barn under två år.
  • Personer som är äldre än 65 år

Andra faktorer som ökar risken att få lunginflammation är till exempel:

  • vissa kroniska sjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), andra lungsjukdomar, diabetes och hjärtsjukdom
  • rökning, eftersom det skadar lungornas naturliga försvar mot bakterier och virus
  • försvagat immunsystem, till exempel på grund av hiv/aids, transplantationer eller kemoterapi. Det gör det svårare för kroppen att bekämpa bakterier och virus.
  • stillaliggande på grund av ålder eller sjukdom. Det försämrar lungornas funktion och försvårar läkning.

Symtom på lunginflammation

Inflammationen i lungorna gör att det blir svårare att ta upp syre och svårare att andas. Den gör också att slemhinnan svullnar. Luftrören blir då trängre vilket kan ge väsande och pipande andning, särskilt hos barn. 

Lunginflammationer varierar i svårighetsgrad beroende på många faktorer som vilken mikroorganism som orsakat infektionen, åldern och hälsan i övrigt. Eftersom det finns många orsaker till lunginflammationer kan symtomen också variera. Milda symtom kan likna en vanlig förkylning eller influensa, men de varar längre. Lunginflammation hos äldre, redan sjuka och personer med sänkt immunförsvar kan ge svårare sjukdom och kräva vård på sjukhus.

Vanliga symtom vid lunginflammation är:

  • att det gör ont i bröstet när du andas eller hostar
  • hosta, som kan innebära att du hostar upp slem
  • att du känner dig trött och svag
  • feber, svettningar och frossa
  • andningspåverkan
  • förvirring, främst hos personer över 65 år

Tecken på lunginflammation kan också vara illamående, kräkningar och diarré. Det är särskilt vanligt hos små barn. Läs mer om symtom på lunginflammation hos barn nedan.

Lunginflammation hos barn

Barn under två år löper högre risk att drabbas av lunginflammation. Det beror på att deras immunförsvar inte är fullt utvecklat. Små barn kan också av misstag andas in små delar av mat eller leksaker som kan ge upphov till en inflammation.

Barn kan få andra symtom vid lunginflammation än vuxna, framför allt barn under sju år. Symtom på lunginflammation hos barn är bland annat:

  • att andningen blir väsande eller pipande
  • att andningen blir ytlig och snabb
  • att barnet har svårt att äta 
  • att barnet får ont i magen eller kräks
  • att barnet visar minskat intresse för lek och tar mindre kontakt med omgivningen
  • att barnet är blekt 

Vad kan jag göra själv?

Vid lunginflammation är det viktigt att låta kroppen få lugn och kraft att hantera sjukdomen. Du kan tänka på att:

  • Vila och ta det lugnt. Du behöver inte vila liggande, utan du kan gärna sitta upp och när du orkar kan du ta korta promenader. Du ska däremot undvika träning och fysisk ansträngning.
  • Dricka mycket. Det är viktigt eftersom det gör slemmet lättare att hosta upp, lindrar hosta och ersätter förlorad vätska vid feber
  • Symtom som hosta och påverkad andning blir värre när du ligger ner. Höj gärna sovställningen genom att ha en extra kudde, lägga en kudde under bäddmadrassen alternativt höja huvudändan på sängen med böcker eller klossar.
  • febernedsättande läkemedel kan lindra om du har hög feber. 
  • Stanna hemma så länge du är sjuk så du inte smittar andra.

Behandling vid lunginflammation

Valet av behandling vid lunginflammation beror på vad som orsakat sjukdomen. Lunginflammation orsakad av bakterier behandlas med antibiotika. De vanligaste bakterierna är känsliga för penicillin. Däremot fungerar det inte på mykoplasma, då krävs annan antibiotika. Om infektionen beror på virus hjälper inte antibiotika.

Om symtomen blir svåra kan det behövas vård på sjukhus. Det gäller särskilt om andningen är mycket påverkad. 

Många har problem med hosta och känner sig trötta lång tid efter att lunginflammationen har läkt. Det kan ta lång tid, några veckor upp till månader, att bli helt återställd. Det beror på hur kraftig infektionen varit och hälsotillståndet som helhet. Generellt sett går det fortare för barn att bli återställda och tar längre tid med ökande ålder.

När bör jag söka vård?

Sök vård om något av följande stämmer: 

  • Om du är äldre, har lungsjukdom, nedsatt immunförsvar eller annan sjukdom som innebär att du riskerar att få svårare symtom och får tecken på lunginflammation. 
  • Om du har ett barn med tecken på lunginflammation och som verkar må mycket dåligt, till exempel är slött och hängigt och är svårt att få kontakt med.
  • Om du eller ditt barn snabbt blir påtagligt sämre, till exempel får kraftig feber med frossa och skakningar.

Om du eller ditt barn får mycket svårt att andas ska ni söka vård akut genom att kontakta 112.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Våra erfarna sjuksköterskor och läkare kan hjälpa dig med rådgivning och bedömning av dina eller ditt barns symtom. Om du söker vård för ett barn ska barnet vara med under samtalet. Vid lunginflammation behövs ofta en fysisk undersökning. Doktor.se har även fysiska mottagningar du kan vända dig till.

Hur kan jag förebygga lunginflammation?

Om du tillhör de grupper som har högre risk att få lunginflammation kan du tänka särskilt på att:

  • Vaccinera dig. Om du är över 65 och tillhör en riskgrupp bör du vaccinera dig. Det finns inget vaccin specifikt mot lunginflammation, men det finns vaccin mot influensa och pneumokocker, som är två vanliga orsaker till lunginflammation.  För barn ingår relevanta vaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet – vaccin mot pneumokocker och mot bakterien Hib (haemophilus influenzae typ b).
  • Tvätta händerna ofta och noggrant. Det skyddar mot luftburna smittämnen som kan orsaka lunginflammation.
  • Skydda dig mot smitta. Håll avstånd till personer som har tecken på luftvägssymtom. Undvik att träffa personer som är sjuka, och om du är mycket känslig bör du om möjligt undvika stora folksamlingar när det finns hög risk för smittspridning. 
  • Sluta röka. Rökning försämrar lungornas försvar mot luftvägsinfektioner.
  • Håll immunförsvaret starkt. Tänk på att hålla dig i god form genom god sömn, hälsosam mat och regelbunden träning.

Frågor och svar om lunginflammation

Här har vi samlat några korta frågor och svar om lunginflammation.

Vad är dubbelsidig lunginflammation?

Lunginflammationer kan drabba delar av ena eller båda lungorna. Dubbelsidig lunginflammation innebär att båda lungorna är infekterade.

Hur länge smittar lunginflammation?

Det beror på vad som orsakat lunginflammationen. Vissa lunginflammationer smittar inte alls, till exempel de som orsakats av inandning av främmande ämnen. Om det är bakterier eller virus som ligger bakom så sprids de olika lätt. Pneumokockbakterien till exempel är inte så smittsam men svår att skydda sig från eftersom den finns i näsan hos många friska som omedvetet sprider det vidare.  Därför rekommenderas känsliga grupper att vaccinera sig. De virus som kan orsaka lunginflammation är betydligt mer smittsamma. En tumregel är att du är smittsam så länge du har symtom. Därför är det viktigt att stanna hemma vid tecken på smittsam sjukdom.

Finns det vaccin mot lunginflammation?

Både ja och nej. Det finns inget vaccin specifikt mot lunginflammation, men det finns vaccin mot virus som är vanliga orsaker till lunginflammation: Vaccin mot influensa (vilket bör tas varje år) och vaccin mot pneumokocker.

Få vård via vår app här!

Är lungsäcksinflammation samma sak som lunginflammation?

Nej, vid lungsäcksinflammation (pleurit) är det delar av lungornas utsida som blivit inflammerade. Däremot kan en lunginflammation leda till lungsäcksinflammation om bakterier eller virus sprider sig till lungsäcken som omger lungorna.

Senast uppdaterad: 2020-09-14
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Patientavgift 0 kronor
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med