Ulcerös kolit

Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar ändtarm, tjocktarm och ibland nedre delen av tunntarmen. Sjukdomen ger ont i magen samt diarréer som kan vara blod- och slemtillblandade. Ulcerös kolit går i skov, vilket betyder att inflammationen flammar upp i perioder. Det finns ingen bot för ulcerös kolit, utan behandlingen går ut på att dämpa symtomen och förebygga försämring i sjukdomen.

Vad är ulcerös kolit?

Ulcerös kolit betyder sårig tjocktarmsinflammation. Inflammationen angriper tarmens slemhinna och orsakar sår i den. Sjukdomen börjar med att ändtarmen blir inflammerad. Inflammationen kan sedan sprida sig uppåt till att omfatta tjocktarmen, och i ovanliga fall sista biten av tunntarmen. Den vanligaste åldern att insjukna i ulcerös kolit är mellan 15 och 40, men även barn, äldre och medelålders kan få sjukdomen. Ulcerös kolit har flera likheter med en annan sjukdom, som heter Crohns sjukdom. Tillsammans går de under namnet IBD, som betyder inflammatory bowel diease, eller inflammatorisk tarmsjukdom på svenska.

Orsak till ulcerös kolit

Forskarna vet inte exakt vad som orsakar ulcerös kolit. De flesta tror att sjukdomen uppstår när kroppens immunförsvar reagerar på ett virus eller en bakterie i tarmen och skapar antikroppar som utlöser en immunförsvarsreaktion som leder till att tarmslemhinnan angrips.

Det verkar som att sjukdomen har en viss ärftlighet. Psykisk stress kan resultera i att inflammationen ökar, men stress är inte orsaken till att sjukdomen uppstår.

Symtom på ulcerös kolit

Ulcerös kolit ger symtom främst i form av:

Vid ulcerös kolit är trötthet också ett vanligt symtom, vilket kan bero på blodbrist. En del patienter får ledinflammation, inflammation i ögats hinnor, hudutslag och benskörhet.

Om du enbart har inflammation i ändtarmen, kallas det proktit. Om även tjocktarmen är inflammerad kallas det kolit.

Vad kan jag göra själv?

Det finns inget botemedel för ulcerös kolit, men med läkemedel kan du ofta bli symtomfri i långa perioder. Det finns också saker du kan göra själv för att skapa de bästa förutsättningarna för symtomfrihet:

  • skaffa information om din sjukdom via till exempel sjukhusbroschyrer och webbsidor
  • föra dagbok om hur du mår, speciellt om något i behandlingen ändras
  • se till att äta en varierad kost för att undvika näringsbrist
  • pröva dig fram kring vad som fungerar bättre och sämre att äta
  • försök att undvika stress.

Behandling vid ulcerös kolit

Ulcerös kolit går inte att bota. Behandlingen går ut på att stoppa och förebygga akuta skov och dämpa symtomen. Många patienter med ulcerös kolit kan ha långa symtomfria perioder. Läkemedel är en viktig del av behandlingen, och vilka läkemedel du får beror bland annat med hur utbredd inflammationen är.

Om du enbart kar har inflammation i ändtarmen, så kallad proktit, kan det räcka med att du behandlas med ett lokalt stolpiller. Läkemedlen som brukar användas heter 5-ASA-preparat och är anti-inflammatoriska substanser vars verkningsmekanism är okänd. I vissa fall kombineras 5-ASA-stolpiller och 5-ASA-tablettbehandling.

Vid inflammation som nått tjocktarmen används ofta en kombination av 5-ASA I tablettform och kortikosteroider i form av stolpiller. Ibland behövs även kortikosteroider i tablettform. Kortikosteroider är också behandlingen vid akuta skov av ulcerös kolit. Läkemedlet kan ges lokalt i ändtarmen, som tabletter eller intravenöst.

Förutom 5-ASA och kortikosteroider används även immunhämmare som azatriopin, och immunmodulerande läkemedel i form av biologiska läkemedel som TNF-alfahämmare och antikroppar, samt en grupp läkemedel som kallas små molekyler.

Ibland kan du drabbas av ett så allvarligt skov att du behöver läggas in på sjukhus, till exempel om du förlorat mycket blod i avföringen, eller diarréerna har påverkat kroppens vätske- och saltbalans. Då kan det bli aktuellt med näringstillförsel direkt i blodet, anti-diarrémedicin och intravenösa vätskor, förutom ovanstående läkemedel.

Ibland krävs kirurgi. Då tas det inflammerade tarmavsnittet bort. Tidigare var det vanligt att läkarna kopplade ihop den kvarvarande tarmen med en öppning i bukens hud, en så kallad ileostomi, så att avföringen kom ut i en påse på magen. Nuförtiden kopplas istället tunntarmen ihop med analöppningen så att avföringen kommer ut den vanliga vägen. Detta kallas ileoanal anastomos. Detta ger lösare och tätare avföringar. De flesta med ulcerös kolit behöver dock aldrig opereras.

När bör jag söka vård?

Om du har blod i avföringen bör du söka vård på en vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Du kan vänta till de öppnar om det är stängt. Du bör däremot söka vård på en akutmottagning, om allt annat är stängt, om du har något av följande:

  • kraftiga blodiga diarréer
  • feber, ont i magen och blod i avföringen
  • feber, ont i magen och ökande mängd diarréer.

Du som vet att du har ulcerös kolit bör söka vård på din magtarmmottagning eller din vårdcentral om du har något av följande:

  • fler diarréer än vanligt
  • feber
  • viktminskning
  • symtom från ögon, hud eller leder.

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Har du blod i avföringen eller andra symtom på ulcerös kolit bör du söka vård på en till exempel en vårdcentral, som vid behov kan remittera dig vidare till en magtarmmottagning. Doktor.se har fysiska mottagningar du kan vända dig till.

Frågor och svar om ulcerös kolit

Hur länge varar ett skov av ulcerös kolit?

Ett skov varar oftast dagar till veckor, och kan följas av en besvärsfri period som varar i månader, ibland upp till år.

Varför heter det ulcerös kolit?

Ulcer betyder sår, och kolit betyder inflammation i tjocktarmen, kolon. Sammantaget betyder det sårig tjocktarmsinflammation.

Senast uppdaterad: 2022-05-05
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, medicinsk chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med