Cancer

Cancer är ett samlingsnamn för många olika sjukdomar, där celler delar sig okontrollerat. Sjukdomarna har olika symtom, utvecklas olika snabbt, behandlas på olika sätt och är mer eller mindre allvarliga. En del cancerformer går att bli av med. I en del fall finns ingen behandling som kan ta bort cancern. Där handlar det istället om att bromsa förloppet, och lindra symtomen. Idag finns fler angreppssätt än någonsin tidigare för att hjälpa personer med cancer, och ännu fler är på väg. Många forskare och företag arbetar för att det ska vara möjligt för allt fler att leva ett långt och bra liv, även efter en cancerdiagnos.

Vad är cancer?

Alla vävnader i kroppen förnyar sig ständigt. Nya celler bildas genom en process som kallas celldelning. När en cell delat sig ett visst antal gånger dör den. Ibland förändras eller skadas cellers arvsmassa (DNA) på olika sätt. Det sker hos alla, och därför finns en inbyggd säkerhetskontroll för celldelning som upptäcker om det bildats avvikande celler. Den skadade cellen repareras då om det går, och om inte så dör den. 

Det händer ibland att något i kontrollsystem inte fungerar som det ska, och celler kan då undgå att dö och börja dela sig mer än normalt så att det till slut bildas en tumör. En tumör är oftast godartad (benign), men ibland tappar celler helt kontrollen och börjar dela sig ohämmat. De kan också växa in i närliggande vävnader och vandra genom lymf- och blodkärl till andra ställen i kroppen där de ger upphov till nya tumörer. 

Sådana celler kallas för cancerceller. En tumör (svulst) som innehåller dessa celler kallas för cancertumör eller en elakartad (malign) tumör. Om nya tumörer bildas på grund av att cancern spridit sig kallas dessa för dottertumörer, eller metastaser. 

Vid cancersjukdomar som uppstått i blodet, till exempel leukemi, finns ingen tumör utan cancern är spridd i blodet.

Exempel på olika cancerformer

Här finns information om olika cancersjukdomar:

Symtom vid cancer

Symtomen skiljer sig beroende på cancerform. En del cancersjukdomar har tydliga symtom redan tidigt, andra upptäcks först när sjukdomen börjat sprida sig i kroppen. 

Här är generella symtom som kan tyda på cancer.

Om du får den här typen av symtom utan förklaring bör du kontakta din vårdcentral för att utreda orsaken:

  • att du känner dig väldigt trött utan rimlig orsak
  • att du tappat matlusten, fast du brukar tycka mat är gott
  • att du har gått ned i vikt utan anledning
  • att du har en allmän sjukdomskänsla
  • att du har långvarig feber som inte ger med sig
  • att du har ett flertal olika diffusa symtom som du inte vet vad de beror på
  • att det gör ont någonstans i kroppen utan anledning.

Om du får något av dessa symtom ska du söka vård direkt och inte vänta. Det är symtom som är viktiga att undersöka för att få reda på orsaken.

Du ska söka vård:

  • Om du har fått en knöl någonstans som du inte haft tidigare. Till exempel en knöl i bröstet. 
  • Om det kommer blod i avföringen.
  • Om det kommer blod i urinen.
  • Om du hostar upp blod.
  • Om du plötsligt får svårt att svälja utan anledning.
  • Om du får blödningar från underlivet efter menopaus.

Så kännetecknas cancer

Cancerceller har vissa gemensamma egenskaper oberoende av vilken typ av cancer det gäller. De brukar i vetenskapliga sammanhang kallas ”The Hallmarks of cancer”, cancerkännetecken. Begreppet kommer från en omtalad och ofta citerad forskningsartikel där två amerikanska cancerforskare listade sex olika kriterier som skiljer cancerceller från normala celler:

  • Stimulerar sin egen tillväxt. Cancerceller är, till skillnad från vanliga celler, inte längre beroende av signaler utifrån som säger till cellen när den bör dela sig.
  • Motstår signaler som stoppar tillväxt. Cancerceller har också slutat att lyssna på de signaler som säger till dem att sluta växa.
  • Undviker celldöd. Cancerceller kan undvika de automatiska självmordsprogram som celler vanligtvis aktiverar när cellen skadats och inte kan repareras. 
  • Delar sig obegränsat antal gånger. Cancerceller kan fortsätta att dela sig i all oändlighet, till skillnad från vanliga celler som delar sig ett visst antal gånger, sedan dör och ersätts av nya celler. 
  • Stimulerar tillväxt av blodkärl. En cancertumör kan odla egna blodkärl, vilket gör att den kan fortsätta få tillgång till näringsämnen och växa ännu mer.
  • Invadera andra vävnader och bilda metastaser. Vanliga celler känner av omgivningen och håller sig på sin plats i kroppen. Cancerceller däremot kan växa in i närliggande vävnad och även sprida sig till andra ställen i kroppen.

På senare tid har listan utvecklats med fler kännetecken, men det är ännu inte bevisats om det gäller för alla former av cancer:

  • Undviker immunförsvaret. Cancerceller har speciella egenskaper som gör att de kan undgå kroppens immunförsvar.
  • Förändrar energiförbrukningen. Cancerceller kan anpassa sig så de kräver mindre energi. Det gör att cancercellerna blir mindre beroende av vanliga näringsämnen, och kan överleva där celler normalt inte trivs och frodas.

Cancer är många olika sjukdomar

Cancer är inte en utan många olika sjukdomar, med olika symtom och behandling. De grupperas ofta efter vilket organ i kroppen som sjukdomen uppstått i och kallas till exempel för hudcancer, lungcancer eller bröstcancer. 

Men grupperna omfattar vanligtvis ett flertal olika cancerformer, som ofta namnges beroende på i vilken del av organet som cancern börjat växa. Som exempel inkluderar hudcancer bland annat basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom, som uppstår i olika slags hudceller; basalceller, skivepitelceller och melanocyter. Lungcancer delas in i två huvudgrupper – småcellig lungcancer och icke småcellig lungcancer. I den senare gruppen återfinns adenocarcinom som växer i lungornas körtelceller, och skivepitelcancer som växer i lungornas skivepitelceller.   

Cancer kan också delas in i olika typer beroende på vilka slags molekyler som finns i olika tumörer. Det är väldigt viktigt eftersom det påverkar vilken behandling som hjälper bäst. Bröstcancer kan som exempel indelas i två huvudformer – duktal bröstcancer som växer i mjölkgångarna som leder ut bröstmjölken ur bröstvårtan, och lobulär bröstcancer som är cancer i de körtlar som tillverkar mjölken. Vidare kan bröstcancer delas in i tre olika molekylära typer. En typ är luminal bröstcancer (typ A och B) som är beroende av könshormoner för att växa, exempelvis östrogen och progesteron. HER-2-positiv bröstcancer är en annan typ. Den har extra mycket av ett protein som heter HER-2, som gör att cancercellerna växer fortare. Den tredje typen kallas för trippelnegativ bröstcancer, eftersom den växer oberoende av både östrogen, progesteron och HER-2. 

Orsak till cancer

Cellens gener, som är en del av dess DNA, kontrollerar det mesta i kroppen. Det finns gener som styr när och hur en cell ska dela sig, när en cell ska sluta dela sig och när en skada i cellen behöver repareras så att den inte förs vidare i celldelningen. När skadan sitter i just de gener som styr celldelning eller skadereparation, kan det leda till att en förändrad cell fortsätter att dela sig. Det kan då bildas ett område med många celler som har skador i generna och därför fungerar annorlunda än normala celler. Det kallas för en cellförändring, eller en godartad tumör, och denna kan sedan utvecklas till cancer om nya skador uppstår. Ju fler skador en cell får desto mer skiljer den sig från vanliga celler. När en cell har tillräckligt många skador på sina gener så utvecklas den till en cancercell. 

En cellskada som inte kan repareras och som förs vidare i celldelningen, kallas för en mutation. Många olika gener är inblandade i att se till att kontrollen av celldelningen och reparationen av skador i cellen fungerar. Beroende på vilka av dessa gener som blir skadade och på vilket sätt, alltså vilka slags mutationer som cellen får, påverkas cellen olika. Det i sin tur påverkar hur snabbt cancern växer, hur lätt den har att sprida sig och hur den kan behandlas. 

Det finns olika faktorer som ökar risken för att utveckla cancer. Här är några exempel:

  • Högre ålder. Ju fler celldelningar som görs, desto högre är risken att något går fel.
  • Solning. Solens UV-strålar orsakar cellskador.
  • Rökning och alkohol. Orsakar cellskador.
  • Kemikalier. Cancerframkallande ämnen är substanser som kan påskynda eller orsaka cancer hos människor, till exempel asbest.

Cancer utvecklas i olika stadier

Cancer utvecklas i vissa fall snabbt och i andra fall tar det många år. Utvecklingen sker i flera steg allteftersom cancercellerna samlar på sig fler mutationer som gör att de skiljer sig alltmer från vanliga celler. 

Ju tidigare en cancersjukdom upptäcks, desto större möjlighet finns att behandla och i vissa fall bota sjukdomen. 

De cancerformer som har en tumör kallas gemensamt för solida tumörer, och delas in i olika stadier beroende på sjukdomens utveckling.

Indelningen skiljer sig mellan cancerformer, men ser ut ungefär så här:

  • Förstadium – Cancer in situ (0): Cancer in situ innebär att de förändrade cellerna bara växer på den plats där de uppstått, och är ett förstadium till cancer. 
  • Första stadiet (I): Cancern växer in i närliggande vävnader.
  • Andra och tredje stadiet (II & III): Cancern har vuxit sig större och har spridit sig till närliggande lymfkörtlar. 
  • Fjärde stadiet (IV): Cancern har spridit sig till andra delar av kroppen och bildat nya cancertumörer, så kallade metastaser (dottertumörer). 

En del cancersjukdomar, exempelvis cancer som uppstått i blodet och i hjärnan, har sina egna system för indelning. Cancer i blodet kan vara svårt att dela in i stadier och vissa former av blodcancer delas istället in i olika undergrupper av sjukdomen. Andra delas in i stadier beroende på vilken andel av blodets celler som är cancerceller och de symtom som sjukdomen ger.

TNM-systemet

Ett annat system som ofta används för att dela in cancer är det så kallade TNM-systemet:

Tumor = tumör (0-4)

Node = lymfnod, eller lymfkörtel (0-3)

Metastasis = metastaser, eller dottertumörer (0-1). 

Varje bokstav i TNM-systemet kopplas samman med en siffra, T från 0-4, N från 0-3 och M med 0 eller 1.

Den exakta betydelsen varierar mellan olika cancerformer, men generellt gäller att:

  • T beskriver hur stor tumören är, ju högre siffra desto större tumör
  • N beskriver om cancern spridit sig till lymfnoderna, hur många lymfnoder och hur långt bort dessa ligger från den ursprungliga tumören. N0 innebär att cancern inte spridit sig till någon lymfnod. Ju högre siffran är desto fler och/eller mer avlägsna lymfnoder har visats innehålla cancerceller 
  • M beskriver om cancern är spridd, och antingen har cancern spridit sig till andra organ (1) eller inte (0).  

Hur kan Doktor.se hjälpa mig?

Hos Doktor.se arbetar många erfarna sjuksköterskor och läkare. Om du har funderingar kring cancer kan du vända dig till oss. Som en del av primärvården kan vi hjälpa dig med en första bedömning och att initiera en utredning. Om det behövs kan vi sedan hänvisa vidare för fortsatt utredning och behandling. Hos oss arbetar även psykologer som kan hjälpa dig som patient eller närstående till en person med cancer. Vi erbjuder stödsamtal och psykologisk behandling.

Senast uppdaterad: 2021-10-21
Redaktör: Ewa Lundborg - Doktor.se
Granskare: Seika Lee, Medicinsk Chef - Doktor.se
  • Öppet dygnet runt
  • 365 dagar om året
  • Direkt i mobilen
Skriv in ditt mobilnummer här så skickar vi nedladdningslänk till din mobil! Supersmidigt.
Ange telefonnummer
Kontrollera telefonnummer och försök igen.
Vi samarbetar med